Kvällsfundering - åldersnoja...typ

Min kompis MA vill inte gå och kolla sin syn, fast hon har svårt att läsa vissa saker... för då accepterar hon ju att hon håller på att bli gammal. Jag färgar håret för att dölja mitt vita hårstrå som hela tiden vill växa fram, oxå för att slippa inse att jag blir äldre. Av samma orsak så finns det en ögonkräm i mitt badrumsskåp, som sägs motverka de första ålderstecknena...

Har haft kontakt med flera killar från diverse dejtingsajter som har ljugit om sin ålder, ja vissa ljuger ju om mer än så.... vilket känns helt absurt för mig... varför ska man låtsas att man är yngre/äldre på en nätsajt, där man ändå kan vara anonym (om man vill och vet hur man sopar igen spåren). Är det som en viss herre på happypancake som raggar tillfälliga ligg när han är nere i storstan, som låtsas att han är nån han inte är, och gör han detta bara för att få ligga, eller kan det oxå handla om någon sorts åldersnoja alternativt verklighetsflykt?!
Ja, jag vet inte. Det är ju det jag funderar på.

Vi strävar ju alla åt att på nåt sätt få fortsätta vara unga... men jag vet inte om jag t.ex. vill dejta ngt ungt. Har på sistone blivit utbjuden av tre rara små pojkar mellan 20-24 år, dvs mellan 5-9 år yngre än mig... och trots att de alla verkar trevliga kan jag ju faktiskt inte låta bli att fundera på om det verkligen är rätt för mig... jag vill vara ung, men jag vill nog inte ha ngt ungt... vad kan dessa unga pojkar eg erbjuda mig?! Åldersskillnaden är väl eg ingen issue för mig, åtminstone inte om det är det omvända... att han är tio år äldre än mig skulle inte vara ett problem. Jag tycker att det är ganska sexigt med den livserfarenheten, mognaden... kanske det de yngre killarna ser hos mig (även fast jag eg tror att de vill ha ngn som kan lära upp dom, ge dom erfarenhet). Eller är jag bara formad av samhället. Tanken som tjej att dejta en yngre kille går ju helt emot "hur det ska vara"...

Ja, jag vet fortfarande inte... får väl fortsätta fundera på det ett tag.